När bubblan spräcks

Foto: Glenn Carstens-Peters

Den där bubblan som en har som ska skydda en och hålla en på rätt köl. Well, den är sprucken och har lagats med silvertejp. Förhoppningsvis håller den, annars får jag väl rulla in den i bubbelplast med.

På tal om bananer. Bananer som ändå har något att göra med när bubblor spräcks. Ni vet sådana bucket lists som en del gör? De sätter upp mål, saker de vill göra i livet och sedan bockar av allt eftersom sakerna eller målen blir gjorda. Låt mej presentera en ny version av denna “bucket list”-fenomenet:

The Fucking Bucket List I Didn’t Fucking Know I Fucking Had

Med andra (svenska) ord: Listan Som Jag Fan Inte Visste Att Jag I Helvete Hade. Jag kommer förkorta den engelska titeln till TFBLIDFKIFH i fortsättningen. Denna typ av bucket list består av saker som du inte visste att du hade på din “TFBLIDFKIFH”-lista. Min består hittills av bara två saker som jag har hunnit skriva ner innan jag glömt bort det. Det ena är att bli utskälld av en total främling (jag var bland annat värdelös, dum i huvet och idiot enligt denna charmerande personen) och den andra är att köra på ett vilt djur. Det senaste är det som är mest färskt. Den olyckan var något jag hade helst velat slippa.

Foto: Aaron Burden

För att göra en lång historia kort så körde jag på ett rådjur i måndags kväll. Det var några minuter efter att sista passageraren hade gått av och jag hade precis kommit till Petgärde. För den som inte vet var det ligger så ligger Petgärde på östra sidan av Öland. Platsen jag befann mej på hade hus på ena sidan och på den andra fanns Alvaret med tillhörande staket. Cirka 100 meter söder om busshållplatsen Törnstubbe springer det ut ett rådjur framför bussen. Jag kör i ungefär 60km/h på grund av snön och vinden. Jag bromsar hårt och hör hur det smäller. Det sista jag ser av rådjuret är ett öga som bländas av helljuset, sedan är det borta. Jag lägger i parkeringsbromsen, svär värre än en pirat, sjöman och en borstbindare kombinerat medan jag letar reda på mobilen och går ut för att kolla hur det gick. Jag förväntar mej vid det här laget ett blodbad på vägen och i diket. När jag kommer ut finns…. Inget. Det är tomt. Inget rådjur, inget blod och ingen päls sitter fast i bussen. Det enda som vittnar om att något har hänt är luckan på fronten av bussen. Den står vidöppen. Jag stänger luckan och kollar under bussen ifall rådjuret låg dött inunder. Nej, inget där heller.

Jag springer runt bussen som en yr höna nästan och letar spår efter rådjuret, men det är som om det gått upp i rök. Jag scannar av omgivningen närmast bussen ifall det skulle ligga någonstans i närheten. Tomt i dikena på båda sidor av bussen. Tomt under bussen. Jag kollar av alvaret närmast staketet efter någon typ av spår efter rådjuret. Inget. Det är tomt. Så jag lyssnar. Jag hör inget dödsskrik. Det är helt tyst. Jag går in i bussen igen och ringer i panik till pappa. Jag vet inte vad jag ska göra. Hjärnan är helt tom. Han säger åt mej att ringa KLT så fixar dem resten. Sagt och gjort, efter 10 minuter i telefon med pappa ringer jag KLT från bussens telefon. Personen på KLT kopplar mej till SOS Alarm som i sin tur kopplar mej till Polisen. Personen hos Polisen kan inte hitta platsen, som jag angav, på kartan. Så hen googlar. Samtalet med Polisen tar en tio minuter och jag har under tiden kört fram till Vässbylund, där jag stannar till och slår om så skylten står med destination Borgholm. Det tar ytterligare 10 minuter innan personen hos Polisen är nöjd med min rapport och säger hejdå. Vid det laget har min vänstra arm domnat bort. Jag skakar liv i den och fortsätter köra. Jag här helt inställd på att jag kommer vara sen till nästa tur som ska gå från Borgholm till Kalmar, men när jag kommer till Borgholm är jag i tid så allt är lugnt. Förutom jag, men vad förväntar en sig efter något sådant?

Resten av veckan har inte gått speciellt bra. Under tisdagen började halsen göra ont och på onsdagsmorgon var jag helt utslagen. Woofuckinghoo. Även flera små skitsaker har gått fel under veckans gång och jag är nu jävligt trött på den här skitveckan. Jag hoppas att nästa vecka blir fan så mycket bättre än den här.